Pics.






Så kan man också hålla händerna!!!










Besök på neonatal.

Idag var vi en runda tillbaka på neonatal.
För att väga och prata lite.
Vågen stod på 3472 gr.
100 gr mer än igår.
Och det läskigaste, för mig iaf...
Dom tog bort hans sond.
Så nu gäller det för denne lille mannen att äta ordentligt själv.
Återbesök på torsdag igen.

En bra natt, på Olivers villkor!

Det är svårt att beskriva med ord hur skönt det är att vara hemma.
Visst att vi kommer få åka in på avd en till två gånger i veckan.
Men vi är iaf hemma.

Oliver åt för en stund sen och nu ligger han här bredvid mig i soffan och myser och bajsar lite emellanåt. Så strax dags för att byta en härlig bajsblöja! hehe!

Ska försöka få in bilderna från kameran i datorn idag. Men det får bli efter vi varit iväg. Så framåt eftermiddagen.
Måste hitta nån liten nagelfil att köpa idag. För de där små bebisnaglarna är så fruktansvärt vassa.
Nån som har tips på vilken fil man kan köpa som är bra till dom små naglarna?

Annars händer här inte så mycket.

Äntligen!!!

Nu så är vi hemma.
Fast över inatt så kallad natt-permiss.
Men huvudsaken är att vi är hemma iaf!

3½vecka.

Jisses vad tiden går.
Men jag vet iaf att hemgång närmar sig. Men det blir till en början hemsjukvård.
Men det känns ändå så himla bra. För jag tror att sonden inte kommer behhövas så himla länge till. Och det är pga den som vi får hemsjukvård innan han blir helt utskriven.

Idag är det ny vikt. Jag gissar på 3330 gram idag.
kan vara mer, men tveksamt till mindre.

Han badade igår igen förresten.
Och igår var det riktigt mysigt.
Men fruktansvärt hemskt att komma upp ur badet och torka sig.
Fy vad arg han blev då.
Vår gulleplutt!

"fetto-gnäll"

Det finns verkligen en sak som inte direkt är så positiv med att först ha varit gravid och sen fött ett barn.
Och det är den jäkla magen.
För första dagarna efter förlossningen ser man ärligt talat fortfarande gravid ut.
Sen när den magen blir mindre så går det över till att kännas som en bulldeg. Ja det är nog min bästa jämnförelse.
Sen att den också blir mindre hela tiden så tror jag att jag fått en större röv under dessa nio månader. Verkar iaf så när jag provar byxor från innan.
Kan också vara jag som inte riktigt har tålamod. Jag vill ju mest bara kunna hoppa i mina gamla kläder utan problem. För som det är nu vill jag mest bara ha en ny gadrob som passar.

Och detta blev nästan ett helt inlägg utan Oliver.
Men ska bara berätta att hans socker låg på väldigt bra nivå igår kväll och han åt hela sitt mål.
Så att få gå hem nästa veck ( förmodligen med sond) ser väldigt ljust ut.

3250 gram idag!

Oliver bara växer och växer.
Han är inte alls så slö som han varit innan.
Så han är nog på väg att vända helt.
Det vågar jag nästan helt tro nu iaf.

Ska ringa efter tiomålet och höra hur sockert låg innan maten och hur han ätit.
Hoppas på det bästa.
Och är nervös för hur det går.

Imorn tror jag nog allt att det är dags för bad igen.
Och en ordentligt promenad.
För idag när vi kom ut så kom vi inte långt inna dropparna kom från himmeln!

Onsdag!

Och idag har vi varit tre veckor på neonatalavd och den underbara personalen.
Och fast att vi  bara vill hem så kan det ibland kännas skönt att ha dom att fråga om en massa saker.

Idag har maten ökats och först var det inga problem.
Han slukade två måltider på raken utan problem.
Sen var han trött så vi sondmatade honom mindre än halv måltiden.
Och sen kräktes han, en kaskadkräkning.
Vid nästa måltid åt han lite mer än halv igen.
Och en stund efter vi var färdiga med matningen så kom en till kaskadkräkning.
Usch, det gjorde verkligen ont i mammahjärtat och se det.
Hoppas för allt i världen att det inte fortsätter.
Han har ju i stort sett aldrig kräkts innan.

Jag ska ringa in efter tio-måltiden och höra hur det gått iaf.
Bara för att kanske kunna sova lite lugnare.

Hemgång på måndag??

Idag fick vi ett ordentligt samtal med en läkare igen.
Men detta gick så pass mycket bättre än det förra.
Fick mer förklarat iaf.
Och bara att han håller sitt socker på en bra nivå så kan han få komma hem på måndag, med eller utan sond.
Och just nu känns det som det kvittar om han har sond eller inte. Bara han får komma hem.
Så det är bara att hålla alla tummar!!!

TRE VECKOR!!!

Idag är det tre veckor sen Oliver föddes.
Tiden bara springer iväg.
Imorn har han varit inlagd på neonatal i tre veckor.
Inte lika kul.

Hoppas på framsteg inatt och idag.
För igår gjorde han bra ifårn sig iaf.

Älskade unge!

Jag vill bara att Oliver ska få komma hem så vi kan få börja vårt familjeliv på riktigt.
Jag spyr snart på neonatalavd.
Inte för att personalen är kass, för dom är guld värda allihop.
Men imorn är Oliver tre veckor gammal och han har inte ens varit hemma än.

Tänk om ett under kunde ske och helt plötsligt blir han super pigg och äter varenda måltid på flaska.
Då försvinner ju sonden och vi äntligen kan få komma hem.
Hoppas på en bra läkare där denna veckan som man kan prata med.
Nått måste dom ju kunna göra så vi får komma hem ist.

Fler bilder på mini-klumpen


Två veckor gammal




Nästan redo för premiärpromenaden i vagn

Badet!







Blandade känslor från Oliver som ni ser!

Första promenad OCH bad idag!

Igår funkade Olivers mat super bra och han åt tre måltider helt själv på flaska.
Men inatt och idag har vi fått sonda honom vid varje måltid igen.
Jag drömmer verkligen om att få komma hem och bara vara.
Men åter igen så känns det otroligt avlägset.

Men idag fick vi iaf låna en av avdelningens vagnar och gå ut på en promenad.
Det gillade han verkligen.
Och lite senare så fick han bada för första gången.
Där var det lite delade meningar, men om man slumrar till i badet så måste det ju ändå vara ltie mysigt.
Fast det var ltie skrik emellanåt.

Bilder kommer

Framsteg, sakta men säkert.

Idag har vår fina kille ätit två mål helt på flaska.
Och de andra målen har det bara sondats lite.
Känns oerhört skönt.
Så inatt blir nog sista natten hemma för mig innan han får komma hem.
Vill ju visa att han kan äta lika bra på natten som på dagen.

Så hoppas nu att framstegen håller i sig.

Vår super kille!

Senast igår så såg jag inte riktigt att vi nånsin skulle få komma hem.
Men nu börjar jag se det hela väldigt ljust.
Och det beror mest på att Oliver har idag ätit super duktigt.
Sista målet innan vi åkte åt han helt och hållet själv så vi slapp sonda honom.
Man blir så stolt över honom.

Uppdatering från sjukhuset

Ultraljudsundersökningen gick bra och allt såg bra ut. De prover som dom fått svar på visade inget onormalt heller. Och ännu bättre har han ätit idag också, fast att vår lilla älskling var trött. Så klumpen i magen är borta. Och jag börjar känna att hemgången är kanske ändå inte allt för långt borta. Och som vi längtar hem!

En klump i magen fram tills imorn!

Först och främst så måste jag tacka min fina Malin för att hon gjort en sån superfin ny design till oss.
Tack min älskade vän.

Idag har det tagits lite större prover på vår lilla Oliver.
Men alla prover som var planerade att tas, togs inte.
För vissa prover skulle han behöva ha sitt blodsocker på under 3,0.
Och idag har det inte legat under 3,4 ens.
På ett sätt bra, men hade kanske ändå varit skönt att alla prover kunde tas.
Imorn förmiddag så ska läkarna ultraljudsundersöka han hjärna också.
Sen är det vår tur att verkligen få veta exakt vad det är för prover som tagits och vad dom gett för svar.
Och fram tills vi får prata med läkaren imorn så känns det som om jag kommer ha en klump i magen. För hur positivt man än försöker tänka så finns det ändå tankar om att det kanske ligger nån sjukdom som orsakat det hela.

Men vi hoppas ju självklart bara på att det är extra tid han behöver.


Bilder på vår fina Oliver


I pappas trygga famn


Första gången med flaska


Ligger och kikar på sin mamma


Gillar att sutta på sin underläpp


Myser på sin filt


Stor och liten hand


Håller på näsan och sover så gott


Vilken kärlek till denna vackra lilla varlse


Nästan en liten pussmun

Älskade lilla Oliver.

Det känns så himla hopplöst.
Fast jag vet ju ändå att en dag kommer han helt plötsligt äta hur bra som helst.
Men just nu känns det så fruktansvärt hopplöst.

Håll alla tummar att han snart fixar äta själv.
För jag vill bara få hem honom nu.

Ett litet bakslag!

Eller egentligen inte, men det är så det känns.
Igår förmiddag drog man Olivers sond och han skulle helt enkelt klara att äta sin mängd själv med flaska.
Men detta fixade han inte. Tyvärr. Inte än.
Så inatt fick han en ny sond.
Och idag har vi bara låtit han bestämma hur han skulle äta, inget bråk alls.
Så det har blivit lite på flaska och sen resten på sonden.
Så imorn är det nya tag.

Så ingen hemgång än för vår fina lilla kille.
Vi får kämpa med hans matning ordentligt.

Men det är jobbigt, jag känner mig lätt misslyckad som mamma.
Längtar efter den dagen som han vaknar helt av sig själv och skriker och vill ha mat, för så är det inte riktigt nu.
Bara längtar.

Ett snabbt inlägg

Lilla Oliver gör verkligen framsteg.
Han har ju sluppit alla dropp och så.
Idag har han även sluppit att ha alla nålar i händerna och så.
Och han har ammat jätte bra.
Så natten som kommer ska jag "sova" hos honom. Kommer väl inte li en hel natts sömn direkt, men vi ska ju fixa amningen. Och om vi klarar det så kommer vi att få komma hem helt till helgen.

Det känns helt otroligt skönt.
Längtarpå att få hem honom och slippa allt fläng fram och tillbaka.

Skönt att min lilla mamma är här också!

Vår duktiga lilla kille

Dagen har varit väldigt bra idag.
I morse kom en läkare och sa att om proverna var bra när det var dags så skulle dom koppla bort hans dropp.
Och hans prover var super bra.
Så droppet försvann.
Så nu kämpar vi med att lära honom att amma.
Och självklart se till att hans prover håller sig bra.
Men amningen gick också superbra idag.
Två gånger har vi lyckats få i honom en hel del med amningen.

Så allt känns så otroligt bra idag.
Jag vet att dom tar prover på honom nu vid tio.
Så om ca en halvtimme ska jag ringa till salen och höra hur det va.
Men jag tror nog på att det är precis som det ska.



En liten kille som är otroligt lik sin pappa

Oliver

Från förlossningen

Precis nykläckt, och jag håller stenhårt i min vän lustgasen


Lilla killen och en lättad Malin


Testar lite, men mest trött.


Fikat och två av familjen


Pluttisen


En mycket stolt pappa


En liten Oliver på neonatal, ca 2 dygn


Kameran är inte riktigt snäll.

Lilla Oliver Johan Philip Ohlsson

Den 2 juni 2009 föddes en liten kille som fått namnet Oliver.
10 fingrar och 10 tår.
2585 gram och 46 cm lång.

Så nu är vi två stolta föräldrar.

Men eftersom Oliver va så liten så hade han inga direkta depåer i sin kropp för att växa.
Så han blev inlagd på neonatalavdelningen när han var ca ett dygn.
Så där ligger han än. Men han börjar bli en pigg kille som börjar förstå det här med amning nu.
Innan har han mest sondmatats.
Det har aldrig varit kritiskt läge.
Och han är inte sjuk.
Han får bara lite hjälp första tiden med att växa, för det behöver han.

Idag har iaf jag blivit utskriven.
Känns skönt att få komma hem till sin egen säng.
Hemska sängar på sjukhuset tycker jag allt.
Men samtidigt när man kom innanför dörren här hemma utan vår lilla fina kille så kändes det hemskt.
Men jag vet att han har det super bra på neonatal.
Och vi är hos honom hela dagarna.

Foto kommer att komma.
Men måste få landa hemma lite först.

Tack för alla gratulationer.

Ett inlägg från en vän.

Hej hej allesammans.
Som ni säkert anat så är Malin o Robban nu stolta föräldrar.
Malin får berätta allt själv, när hon kommer hem.
Men jag satt och tog bort bebisnedräknaren nu när den ej behövs längre.
Tänkte jag skulle uppdatera er om läget lite snabbt.
Jag tror inte att Malin har något emot det faktiskt, annars hade jag aldrig gjort det.

Jag vill även å mina egna vägar säga att lill prinsen är jätte vacker och fin.
Men annat kan man inte förvänta sig med två så söta föräldrar.

// munin

Förlossningen nästa!!

Nu åker vi strax in.
Hoppas bara på att vi inte blir hemskickade igen.
Så håll tummarna för det.

Ska Klumpens farfar få rätt??

Under hela kvällen har jag haft lite kraftigare sammandragningar än innan.
Och när jag väl gick och la mig så satte det igång och göra ont.
Kollade efter ett tag på tiden och då var det bara 9 minter mellan värkarna/förvärkarna.
Testade med två alvedon, som inte hjälpt något alls.
Så jag gick upp, lyckas ändå inte sova.
Och nu är det mellan 4 och 6 minuter mellan värkarna.
Så jag hoppas att det är på gång.

BF +5

Fortfarande ingen bebis som gör anspråk på att vilja komma ut.


BF-LISTAN
13 maj                                         Kerstin
15 maj                                         Thomas
16 maj                                         
Johanna
17 maj                                         Therese
(18 maj                                        Malin)
19 maj                                         Jessica
20 maj                                         Min mamma
20 maj                                         Kerstin

22 maj                                         Älsklingen
23 maj                                         Fanny
23 maj                                         Johanna
24 maj                                         Malin
25 maj                                         Hanna
25 maj                                         Marianne
27 maj                                         BF
28 maj                                         Sandra
28 maj                                        
Johanna
30 maj                                         Diana
30 maj                                         Tessa och Adam
31 maj                                         Jag

1 juni                                            Alicia
2 juni                                            Lasse
3 juni                                            Fanny
4 juni                                            Anna
5 juni                                            Marih
5 juni                                            Maddis
7 juni                                            Tess